I know the heart of life is good

Vet ni vad?
Just nu, precis just nu, känns det som om allting kommer lösa sig till det bästa.
Jag är inte arg eller ens särskilt ledsen utan snarare hoppfull.
Idag fattade jag ett beslut helt och hållet för min egen skull, utan att ens fundera över hur det kommer påverka någon annan och alltså... mer sånt tack.

Just nu har jag en vision om hur mitt liv ska se ut nästa höst. Jag, mina katter, min lägenhet (med min silverstol, älskar den så himla mycket) och mina worddokument. Detaljerna är inte så viktiga, det blir ändå aldrig som man tänkt sig men nog finns de där uppe i tankarna de med.
Ljusa rum, fina detaljer. Min skrivhörna och min läsfåtölj.
Allt kommer vara som i vilken film som helst och jag kommer vara så harmonisk att folk kommer vilja strypa mig.
Och jag är ensam.
Eller inte ensam, jag kommer aldrig någonsin behöva vara ensam med tanke på alla fantastiska människor det har visat sig att jag har i mitt liv (seriöst, det är typ ett halvt kompani) men alltså jag är ensam på det där sättet jag gillar. Ifred kanske jag ska kalla det.

Att min vision egentligen är helt orimlig är jag väl medveten om. För det blir ALDRIG som man har tänkt sig och det känns okej det med, om min vision inte kommer bli verklighet men drömma kan man ju alltid göra.

I helgen har jag hängt med min syster, typ massor. Hon var här i fredags och sov över sen tog vi ett break i ett par timmar på lördagen innan jag drog hem till henne och brodern som var ensamma hemma och så kollade syskonen Hallberg på film ihop.
Idag har hela familjen varit i stan och julshoppat/fikat på espressohouse (love it)
Sååååå... En himlans bra helg alltså.
The end.