Spidey

Spelar det längre någon roll
Jag orkar inte slåss
Det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
Och självklart blev jag rädd
Min sista gnista hopp
Var att synas att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
Var det vackraste som hänt mig
Sen själen min blev såld
Att synas utan att verka
Ser enkelt ut på håll
Men jag lever på impuls nu
Via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nej

Känns ändå ganska bra att jag och Spiderman snart kan flytta ihop igen efter tre år som särbos. Lyssna på Kent och pimpla vin ihop all night long.
Ni vet, det vanliga.
Typ.