Jag skulle ju ha stannat hemma igår, vilat min hals.
Och mitt huvud.
Och mitt liv?
Men Linus är ju hemma sedan första gången på en evighet så någon kom på den briljanta idén (obs ingen ironi!) att vi skulle ut och käka ihop?
Så Mat och jag drog med oss brorsans polare ut och det visade sig bli en av de roligaste kvällarna i mitt liv?
Även om kvällen inte blev som jag hade hoppats, ni vet, skulle ju som vanligt träffa Mr. Perfect osv.
Men slutar det med att man dansar en hel kväll ihop med någon som Linus och har världens bästa Pontus som håller om en (och håller ihop en?) hela vägen hem?
Ja då vill jag inte byta det mot någonting i hela världen.
Bros before hoes och så vidare!
Ignorera min bittra min, Mat skickade den enda bilden jag inte log på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar