Sedan barnsben har jag varit expert på oljud. Idagsläget ångrar jag dock att jag inte inriktade mig på området tal istället. Jag kan stå ensam med en människa, koncentrera mig stenhårt och ändå inte höra ett smack av vad personen säger.
Likaså när jag svarar i telefon. Jag har aldrig någon aning om vem det är som ringer för de tre första meningarna blir till ett surr av obegripligt nonsens.
Aningen pinsamt när man svarar i telefon på jobbet och ska lämna över luren till någon annan.
"Jo det är någon eh... Ada(?) från... ICA(?) som vill prata med dig" mumlar jag och smiter iväg så snabbt jag kan.
För ett par veckor sedan när jag satt i kassan, i oljudet från den högt surrande läskkylen och kunderna som stod och valde godis var jag tvungen att ringa en kollega och be denne gå och kolla pantmaskinen som står utanför för jag tyckte jag hörde att den "pratade" med oss. När den är full brukar den nämligen pipa. Tro fan att den pep också, ni kan tro att kollegan blev aningen imponerad.
Och nu, i just denna sekund sitter jag och försöker lokalisera vart jag lagt mitt armbandsur. Ja okej, ett av dem (jag har fem stycken) för det ligger och tickar i närheten och är allmänt irriterande.
Jag börjar fundera på om jag skulle sova ännu bättre om nätterna om jag slängde ut alla icke-digitala klockor eftersom tickandet från dem alltid är så framstående i mina öron.
Någon som har något tips på hur man stänger ute oljud och istället börjar lyssna på tal?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar