Jessica Hallbäck people.
För alla er som någonsin rynkat på näsan över ordet "feminist".
För att jag idag blandade min frukost (läs dietshake) med vatten för att det blir hälften så många kalorier då, även om det påverkar smaken markant.
För att jag har plockat upp det tomma knäckebrödspaketet ur soporna för att kolla hur många kalorier en skiva egentligen innehåller.
För att jag vet att två kilo kan vara skillnaden mellan "Oj, äter du verkligen ordentligt? Du är lite väl smal" och "Va?! Väger du SÅ MYCKET?!"
För alla gånger en man någonsin kallat mig "lilla gumman" i en nedvärderande ton.
För alla gånger folk talat om för en hur man ska må, göra och känna. Var argare, var inte så irriterad, låt dem inte sätta sig på dig.
JA MEN SÄTT ER INTE PÅ MIG DÅ.
För alla gånger jag kommer på mig själv med att kasta en blick över axeln när jag är ute själv.
För att jag har en "säker rutt" hem från jobbet på kvällarna som involverar att alltid möta trafiken och undvika mörka platser där det ofta hänger män i grupp.
För att jag blir arg på min sambo om han inte vaknar när jag ringer honom sent på kvällen när jag är rädd för att gå själv.
För att jag inte ser min sambo lägga pengar på att köpa sin bror ett försvarsspray med tre olika skyddsfunktioner i.
För att behöva skrika sig hes över argumentet "ja men det är ju inte säkert för män på krogen nuförtiden heller, folk blir nerslagna helt oprovocerat" AV ANDRA MÄN JA.
För att rubrikerna lyder "kvinna misstänkt våldtagen" inte "man misstänkt för våldtäkt"
För att valet står mellan att "suck it up" åt allt man någonsin fått utstå från män eller att sitta där och vara det svarta fåret som förstör stämningen i en grupp människor man annars respekterar och tycker om.
För alla klappar på rumpan ifrån kunder i butiken.
För gånger man blivit intryckt i ett frysskåp för att en man bestämt sig för att han vill ge en kram till kassörskan i sin lokala butik. Hon log ju emot honom igår när hon räckte över kvittot så det måste ju betyda att hon vill ha en kram? Eller?
För att jag fortfarande blir illa till mods när en av byns outsiders hänger i butiken i timtal om kvällarna innan stängning eftersom jag inte har glömt känslan av att halvspringa genom butiken för att se upptagen ut, för att han varje chans han fick gick efter mig och förklarade sin eviga kärlek till mig min första sommar på ICA.
För den där gången jag höll på att sopa golvet och en full man kom in och började hänga efter mig. Efter tio minuters tjat fick han ju den där kramen han bad om för jag hoppades att han skulle lämna mig ifred. Det gjorde han inte. Min manliga kollega som sett oss kom till undsättning tillslut, bad honom tt låta mig vara ifred och tog över min sopkvast så jag kunde smita ut på lagret.
För alla gånger jag gömt mig bakom Markus på krogen.
Eller på toaletten.
Eller låtsats att jag var lesbisk.
För den där gången jag var på Rix FM festivalen med en kompis och vi träffade några killar som verkade supertrevliga och det slutade med att jag hade min mobil avstängd i fyra månader för han vägrade sluta ringa mig.
För att ett av mina få och starkaste minnen från dagis är att jag sitter och gömmer mig, gråtandes i en rutschkana för att det är en kille som vägrar sluta jaga mig.
"Äsch, var inte ledsen. Han gör det för att han gillar dig"
För att jag uppenbarligen förväntas bry mig om huruvida gubbar, dubbelt så gamla som jag, som jag inte ens vet namnet på, tycker om mig eller inte.
För att min rädsla över att få en dotter är större än min vilja att skaffa barn eftersom jag vet vad som väntar henne.
För att jag vet att jag aldrig skulle kunna skydda henne från allt.
För att jag är rädd att viljan aldrig kommer vara starkare än den rädslan.
För att när jag hör #meetoo tänker jag på hur hemskt det måste vara för alla kvinnor som har historier att dela med sig av och inte ens reflekterar över mina egna historier.
För att det är så normaliserat att de kommer smygandes en efter en.
För att jag är trött på att vara rädd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar