Imorgon är dagen jag bävat för sen kissungarna flyttade hem till mig.
Deras hjärtan ska scannas för HCM.
Jag vet inte vad det är med just den här sjukdomen som har fått mig att flippa ur så totalt?
Den måste ju inte betyda jordens undergång.
Och jag vet att kissungarnas uppfödare är en riktig eldsjäl som kämpar hårt för att jobba bort sjukdomen från rasen.
Och det finns bra bromsmediciner.
Jag lovade mig själv att jag skulle scanna kissungarna när de var fem år gamla även om det inte är något krav på sällskapskatter, skulle de vara sjuka är det ju bättre att få veta det i tid så an kan sätta in medicin snarast, eller hur?
Jag är bara så jävla rädd.
De får inte vara sjuka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar