Kunde svära på att vi hade en chipspåse i skafferiet?
Jag var tvärsäker!
Men nu när min trötta onda kropp (räddade en skrottvättmaskin från att gå sönder genom att kasta mig på marken, lång historia) krävde glass och chips så fanns den inte där?!
Fick nöja mig med glass?!
Livet är svårt just nu...
Det enda jag kan tänka mig är att Vilding hängt med hem och käkat upp chipsen för mig. Det är ju lite hans grej, att äta upp andras godsaker.
För det är ju helt otänkbart att vi gjort det själva och bara varit för disträa för att minnas det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar