torsdag 17 januari 2019

Varför har ingen sagt något?

Okej så för en evighet lånade Markus pappa ut en motionscykel till någon på södra Öland. För flera månader sedan lämnade hen tillbaka den men hemma hos oss och där har den liksom blivit kvar eftersom det är svårt för en son att lyfta på luren/skicka ett sms enbart i syfte för att upplysa om återlämningen och för att det är svårt för sonens fru att påminna honom mer än tio gånger.

Så den har stått där nere i källaren och bara väntat på att poletten skulle trilla ner.

För det har ju dykt upp vissa bekymmer i och med att jag bytte jobb. Jag rör mig verkligen minimalt nuförtiden?
Vilket vore fine eftersom att sitta stilla/ligga ner är en av mina favorithobbys.
Det är ju den där lilla detaljen bara att jag kommer dö innan jag fyller fyrtio i den här takten?
Min dödsångest säger det i alla fall.
Och google. Google har berättat om alla hjärtsjukdomar jag i detta nu dömer mig själv till.

Så get your ass moving tänker ni väl nu. Ja det vore väl ett bra alternativ om inte utsidan var mörk och full av konstiga män i bilar som förföljer en på ödsliga grusvägar och insidan hade kuddar och böcker.


Idag upptäckte jag att man kan läsa och cykla på motionscyklar samtidigt? Och som om det inte var amazing redan så kommer man ju ingenvart. Man får stanna hemma i sin trygga borg, göra något roligt och få motion samtidigt?
Hur sjukt är inte det?

Behöver nog överväga att skaffa en egen motionscykel. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar