måndag 20 januari 2020

Omedveten välgörenhet och vårkänslor.

Ni vet när man är lat och lämnar stumparna föreställande morötter att drunkna eftersom ett: de satt för tätt och blev bara två centimeter långa, två: "man" gjorde inte hål i botten på krukan så vatten gillar att samlas där.

Men kolla! Kolla! Tack vare min lathet slapp Lars gå törstig igår. 
Omedveten välgörenhet är väl ändå också välgörenhet tänker jag.




Gårdagens väder gav mig vårkänslor så på kvällen satte jag mig för att klura på vad vi ska mata rådjuren med i sommar. Hur kan det vara så lätt att fylla shoppingkorgen på fröer? Sjukt enkelt. Jag nöjde mig med lite grönsaker, aubergin, zucchini och vampyrchili. Sen blir det vallmo i rosa och lila samt luktärtor i två olika färger. Ja och så får jag väl plantera lite ny sallad till rådjuren? Jordgubbarna återkommer säkert och likaså ogräset så de ska nog kunna äta sig mätta. 

Idag var vårkänslorna som bortblåsta när jag stod och frös röven av mig medan jag skrapade rutorna på bilen. Men nu är det liksom försent, jag har redan börjat planera våren. 
Och Lars? Lars önskar sig nog ett fågelbad tror jag.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar