Juldagsrenoveringen

 Vi hann vara hemma i ganska exakt fyra minuter efter julfirandet i Smedby innan jag gjorde något jag längtat efter i tre år - jag satte en kniv i den pappspända väggen i vardagsrummet.

Jag tänkte skriva att vi haft renoveringspaus ett tag nu men har vi verkligen det?

Lite kanske, något finns ju alltid att göra. Det har varit mycket fokus på utomhus och så hade jag ju mitt lilla corona-köksprojekt som kanske blev större än jag menat men no ragrets (ni som vet ni vet).

Men i höstas bestämde vi att det var dags att ta tag i vardagsrummet!!!

Jag bestämde mig för att sluta hata vårt golv för den hang-up:en har gjort att allt känns för stort så nu bara kör vi. Den pappspända väggen ska ner, gipsskivor ska upp. Övriga väggar är nog hela och fina nog att bara tapetsera över den gamla tapeten. Golv- och taklister ska ner, taket ska lagas, murstocken ska fram och höga golvlister ska byggas. Tänker kanske fyrtio centimeter-ish höga?

Vårt största bekymmer hittills är väl att välja tapet. Jag har tagit hem säkert tio tapetprover och vi vet fortfarande inte. Men jag ska vara till och från-ledig i två veckor nu så det är lika bra att börja riva så får resten lösa sig längs vägen. YONOLOF så att säga.

Gammelmormor och gammelmorfar posear intill några av våra tapetprover. Mackans favvo är den till höger. Jag är mer åt den gröna längst upp till vänster? Fast jag vet inte.

Fattar inte varför det måste vara så svårt. Det blir vita lister till är planen men SÅNT VET MAN VÄL ALDRIG NÄR JAG ÄR INBLANDAD. 

Nöjer mig med att mysriva lite så länge. Det är så spännande att riva i det här huset för i en bok vi hittade påstod de att vårt hus var byggt 1936 vilket jag inte riktigt köper? Övrig fakta kändes som att den stämde dock så vad vet jag. Men porträttet vi hittade i sovrummet uppe var daterat 1925 och på den lilla snutten jag rivit fram här står det 1923. Inte för att det spelar någon roll men det är kul att hitta små ledtrådar varje gång man plockar ner något! 

Ska rita en flodhäst på den här väggen innan vi sätter upp gipsskivorna. Vill ändå bidra med något till husets historia liksom? Känns som om en flodhäst skulle göra det.

Man är ju ingen Johansson som kan rita jättevackra porträtt av fruntimmer på väggarna liksom.

Gick tillbaka häromdagen och kollade på det inlägget där vi lagt upp porträttet vi hittade när vi rev i sovrummet, den kanske inte är något författartekniskt underverk den här bloggen men JÖSSES vad jag älskar att ha alla dumheter vi hittat på i det här huset dokumenterade under HEM-ligheter-kategorin.

Och fler ska det bli med nystart i vardagsrummet!