måndag 24 januari 2022

Förfest-fest

 Hej från en som fick psykbryt i helgen. Har gått från vi-måste-bli-färdiga-NU till nej-men-vi-lever-väl-såhär-nu och tillbaka några varv igen.
Ni vet, som man har ibland.

I lördags tog vi en paus från vår renoveringspaus och slipade murstocken, petade lite på tapeterna och suckade uppgivet och sen tog vi renoveringspaus igen och åkte till Mörbylånga för att gå på förfest-fest.
Det är ett sånt jävla bra koncept?
Förfesten är ju det roligaste. Plus "safe" om man gör det med folk man ändå inte kan undvika (lol).
Och man får gå och lägga sig vid klockan tolv.





Min syster är absolut den enda jag känner som skulle somna på golvet på en fest... För att sedan vakna och dammsuga hallen??? Om jag hade fått liksom... En tiondel av hennes städnoja hade vi haft jätterent här hemma. 
AJA. Någon måste ju vara skitgrisen i familjen.
Det vi gjorde på vår förfest-fest var att sitta på youtube hela kvällen och visa varandra klipp och musikvideos. Feel free att sno den idén. Markoolio är en bra inkörsport.



Kissungarna orkade inte cykla åtta kilometer mitt i natten så vi fick sova över vilket är en jättemysig grej när man gör det så sällan? Fler ovanliga övernattningar åt folket.
Vi fick bo i sviten med egen butler also known as tvättstugan där kartong-Nanne bor. Najs! Kissungarna fick sova på luftmadrass som de älskar och utforska den skitspännande källaren. Morgonen efter kunde man beställa väckning av Kalle K och sen fick vi frukost serverat.
Tio av tio, bästa hotellet norr om Kastlösa jag någonsin bott på.



Söndag är vilodag så när vi ätit finfrulle och gått på promenad åkte vi hem och nattade kissungarna. De var sååå myströtta hela dagen. Idag är det måndag och mamma kom hit före frukost och hjälpte mig spackla första lagret på murstocken innan jag skulle börja jobba. Kissungarna är fortfarande nöjd-trötta från helgen och de snarkar så gott i soffan.
Ett lager gjorde sån jäkla skillnad! Så nu känns allt okej igen. Vi har även landat i att gipsa de andra tre väggarna också. Vi brukar ju annars gilla att göra det svårt för oss och lappa och laga men jag har inte riktigt självförtroendet för att få till det den här gången? Vet inte varför, det känns bara för svårt? Tyckte i början att tapeten satt bra och att det nog bara var att köra på men ju mer vi tittar desto fler problem hittar vi.
Jaja, det blir nog bra. Mackan är taggad på att gipsa och har mycket stort självförtroende. Själv ska jag väl bara hålla och inte tänka så mycket så det är svårt att misslyckas med min part.


Det blir nog bra?
Tillslut?
I april någon gång?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar