Taket som trillade ner

Ok så INNAN jag berättar vad som hände oss igår vill jag bara reda ut några saker.
Kommer ni ihåg den där gången Markus skulle fästa en lampsladd i kupan i hallen och ropade på mig på våningen under som om halva taket hade trillat ner när det egentligen bara var som så att det handlade om en knyck på sladden som gjorde att det inte blev "rakt"? 

Mm just det. Way to ropa varg Mackan.

Och jag VET att i säkert 99% om inte hundra som det "har hänt" saker så har jag varit skyldig delaktig inblandad. På ett hörn eller så. Jag är medveten om att jag har statistiken emot mig här.

Men igår stod jag alltså i godan ro och diskade i köket med Tokyo när Markus plötsligt ropar på mig från vardagsrummet att jag måste komma för taket håller på att trilla ner.

Jajaja, tänkte jag med incidenten om lampsladden från 2019 färskt i minnet. 

Men! Som den lugna och stadiga, lösningsbenägna fru jag är släppte jag diskborsten och gick in till min överdramatiska man i vardagsrummet.

Där han stod och höll upp halva innertaket med händerna.

Right.

Såatte.

Okej?

Det var ju bara för lilla frun att klättra upp på en stege som hon så förutseende plockat in en timme tidigare och hålla i taket medan Markus hämtade spik och yxa (för någon har gömt alla våra hammare tydligen???) och sen fick han provisoriskt spika dit innertaket igen.

Japp.

Jag säger ju att det är ett äventyr att börja riva i gamla hus? Man räknar ju liksom inte med att innertaket ska trilla ner bara för att man plockar ner taklisterna.

Och tydligen var vårt tak i vardagsrummet pappspänt, who knew!

Saker jag lärt mig det här jullovet: Älskar pappspända ytskikt på väggar pga svinkul att riva.

Älskar inte pappspända tak pga när papperet blir gammalt kan det ju vara att det släpper och helt sonika trillar ner i huvudet på en uppenbarligen.

När vi väl provisoriskt spikat taket på plats (det hänger väl bara en fem centimeter eller sådär från undertaket, hoppas det hänger kvar!) så började vi fundera på vad vi gör nu? Jag hade ju bara tänkt laga taket lite där det behövdes, dra på något lager färg och låta det vara men jag har en känsla av att det är ganska svårt att pappspänna tak? Särskilt om man tänkte spänna upp ett befintligt tak som släppt?

Jag har inte haft en chans att titta så noga på hur undertaket av trä ser ut men de lilla glimtar jag fått visar tecken på stora glipor, vilket även känns ganska typiskt vårt hus. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig alltså? Tillslut landade vi (med visst tryck från en part) att vi köper takskivor med pärlspont och spikar upp. Det blir fint.

Vissa saker har vi lärt oss att vi inte får bestämma över utan huset väljer själv. 

Det låter nästan som om jag planerat det hela när jag förra veckan sa att jag skulle vänta med att köpa takfärg tills listerna var nedplockade "för säkerhetsskull". 

Eller så är jag synsk.

Kvinnlig intuition. 

Eller så var jag bara arg över att behöva gå på Bauhaus själv och köpa spackel och ville därför inte åka och köpa någon helvetes jävla färg.

Såatte, nu väntar jag bara på att Macky ska sluta så vi kan dra till Beijers och shoppa!

Det blir kul!

Jättekul!

Säkert!