Tillbaka på ruta ett!

 Hej från en som är alldeles rimligt trött för idag har det hänt grejer.
Vi har tak igen!
Eller, TAK har vi ju haft hela tiden men ni vet vad jag menar. Tillbaka på ruta ett skulle man kunna säga. Nu är vi ganska exakt där jag hade tänkt ta vid efter att vi hade rivit den pappspända väggen och plockat ner taklisterna. Dvs dags att spackla och måla taket.

Känns bra!

Vi tog en liten omväg dit bara. Fett värt dock för ny taket är såååå fint. Vi köpte inte pärlspont tillslut utan en enklare variant. Smart drag, Sanna och Macki.

Smart drag.

Mamma, Elton och jag lämnade pappa och Macki på entréplanet och lät dem hållas med taket (lugnast för alla) och gick ner i källaren för att kasta saker.

Eller, röja och sortera egentligen men i perioder av mitt liv gillar jag att kasta saker* så det gjorde vi det med. Bland annat fick Spindelmannen flytta. Det gjorde ont i hjärtat men förhoppningsvis får han flytta hem till ett barn som kommer dyrka honom. Det känns som ett bättre liv för en Spindelman än att ligga ensam i en kall källare. Det var dags för mig att inse att om jag vill leva i det här huset i resten av mitt liv så kommer det aldrig komma en dag då jag känner att vi har plats för honom.

It was the right thing to do.

Undra vad gubbarna på tippen tänkte när jag bar in en liksäck i återbrukscontainern.

*Med kasta menar jag såklart skänka det som skänkas kan och slänga resten på tippen.

Tittade bort i kanske fyra sekunder och VIPS så hade vi ett nytt innertak?

Det tog väl kanske sju timmar, inklusive mat och fikapaus men tiden går fort när man jobbar hårt!

Mest förundrades jag över deras konstnärliga upphängning av taklampan. Och att Markus och pappa satt i flera minuter och pratade om vilken deras favoritskruv är? Mamma deltog också hon i diskussionen som om det är en alldeles normal grej att ha en favoritskruv?

Jag visste verkligen inte att det var en grej. 

Tur att Markus inte frågade på vår första dejt om vilken min favoritskruv var, då hade vi kanske inte suttit här idag.

Å andra sidan frågade han mig vid middagen sen om vad jag satt och tänkte på för jag såg väldigt fokuserad ut.

"Produktplaceringar i film" var tydligen inte heller så himla normalt. Men har man ingen teve och är för trött för att föra en konversation så kan jag inte ta ansvar för vad min hjärna spårar in på.

Tokyo har inspekterat och - tror jag - godkänt taket.

Bra dag! Imorgon blir det nog inte så mycket renoverande. Jag ska serva bilen och drar med mamma som sällskap in till stan för att köpa hylla och kolla på tapeter. Men i helgen tänker jag spackla som om livet hängde på det!