torsdag 13 oktober 2011

Tankar om vuxenlivet

Jag har alltid föreställt mig att vuxenlivet är okomplicerat. Aldrig enkelt men det var skaffa ett jobb, flytta hemifrån, gifta sig, undvika att skaffa barn, betala räkningar, undvika att köpa de där snygga skorna och sedan leva halvlycklig i resten av mina emotionellt okomplicerade dagar.
Jag höllfast vid denna idyll ända till den dag jag vaknade upp och "ton" inte långre fanns med i min ålder. Nu har jag tvingats inse att livet tänker fortsätta på sin krokiga väg.

Jag tänker inte direkt påstå att jag hade fel när jag påstod att livet var över när man fyller 19 men jag antar att allt är relativt och det blir vad man gör det till.
Nej inte ens musiken från Björnbröder kan få mig positiv ikväll.




*Edit: Egentligen är jag inte så negativ ikväll jag håller bara på att krypa ur skinnet.

2 kommentarer:

  1. Nej, vuxenlivet är inte direkt som man trodde när man var liten. Vad mycket duktigare, smartare och snyggare man hade varit då, haha!

    Sv: Hihi, det kanske är lika bra :p. När inte ens Kalmar är säkert längre så... Lite spännande är det att lägenheten jag bor i i Göteborg ligger ca 1 km från stället där terrorattentatförsöket genomfördes för nån månad sen och bara några gator från där det i våras var någon skottlossning. Och så en spårvagnskrock i närheten häromdagen. Och jag bor ändå i ett område som anses vara säkert... ;)

    SvaraRadera
  2. Livet är som att åka bergochdalbana för det mesta kul och spännande men ibland vill man bara spy och hoppa av......

    SvaraRadera