Nästan sju år. Mer än en fjärde del av mitt liv.
Lika länge som mitt förhållande höll.
2 431 dagar.
Det är så himla svårt att greppa att tiden har runnit ut, 2 431 dagar var allt som blev.
En evighet.
Vår evighet.
Ingen osämja eller något, bara två vuxna människor som vill olika saker i livet.
Kanske är det därför det gör så jävla ont?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar