lördag 7 juli 2018

Tål ingenting längre

Igårkväll sov Nightan så djupt på soffan att han inte märkte när vi gick och la oss.
Vilket resulterade i en katt som vaknade olycklig eftersom han var ensam i hela världen.
Ja, tills han hittade oss sovande i sängen vill säga.

Han ville ju såklart dela glädjen över att alla lever och att ingen var bortrövad så han väckte såklart sin älskade mamma med pussar och stångade.
Alltså, misstolka mig rätt nu, det är supermysigt! 
Och jag ville ha en tillgiven katt.

Men jag märker så tydligt sedan jag slutade på ICA vad rutiner och ett jobb man trivs med kan göra för helheten.
Som sömnen. Jag har verkligen inte insett hur dåligt jag har sovit sen... ja sen när? Vet inte ens. Men länge.
Förrän nu.
Jag vaknar utvilad på ett helt annat sätt?
Vilket är en vana som tyvärr gör mig väldigt sårbar just nu.
En störd nattsömn och jag är förstörd hela dagen efter 😂
Trött, orkeslös, huvudvärk... ja det är bara några av symptomen efter natten. Jag är verkligen helt väck?

Men jag vet inte om det verkligen är något negativt. Anledningen till att jag pallade sömnlösa nätter förut var ju bara för att jag var van? 
För att ”trött” var mer regel än undantag?









Den lilla mysmarodören. Som jag älskar dig ❤️

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar