Ett hus är bara ett hus...

 ... Tills man har en flädersaftkanna. Då blir det ett hem.

Eller ja.

Lite så tänker jag i alla fall.

Inget symboliserar sommar mer än mormors blå kanna med flädersaft. Nu har jag visserligen inte druckit flädersaft från den på gud vet hur länge så det kändes bara rimligt att jag skaffade mig en egen flädersaftkanna när jag snubblade över den här gullisen på en loppissida på instagram.

Som TUR är var jag ett fkn geni i somras och gjorde två satser saft på 100 blommor per sats. Ska man vara mer exakt om hur mycket saft det blir så är svaret skitmycket. Så mycket så man kan prova sin nygamla flädersaftkanna i januari. 

När flädersaften är slut ska den får stå i köksfönstret med lite kvistar i och vara alldeles vårgullig tills flädern blommar igen.

I bakgrunden syns min nya fina cafégardin som jag sytt alldeles själv! Mamma var förbi och lämnade tyg och gardinstång och VIPS så hade jag bara skapat detta.
Fråga inte Markus om den där vips-biten bara. Han kan ha en annan syn på hur det gick till.
Jag kan ha varit lite smått irriterad. Men en gardin blev det i alla fall! Fint som fan.