Det var den inte.
Men något tog emot där utanför i mörkret.
Något som inte gav vika.
Normala människor kanske hade tittat efter vad det var, löst mysteriet och gått och lagt sig?
Inte jag.
Min spontana tanke?
Det är en räv.
Ja alltså, det tar ju inte mer än en sekund innan jag själv inser hur orimlig jag är och att det säkert finns någon mer logisk förklaring typ, oförberedda black eyed children eller något.
Vad jag gör?
Låser ytterdörren, går upp och berättar för Markus att det sitter en räv ute på verandan och lägger mig.
Inte ens jag orkar deal with mina rädslor längre.
Vad det var som blockade dörren den där kvällen?
Dessa:
Sko för skala.
Yep. I’m out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar