Väntar och längtar

 Oj oj OJ vad vår tidsuppfattning är skev. Ur jobbperspektiv kan jag inte fatta att det redan är fredag, tittar fel i kalendern hela tiden. Å andra sidan har vi bara gått halva tiden på Tokyos tvåveckorskarantän efter vaccinationen innan vi kan ha kosläpp med honom och vi är på bristningsgränsen kan jag meddela.
Känns som om vi väntat för alltid? Kanske har att göra med att vi bara kört ner huvudet i ett år och kämpat oss hit så nu när vi ser ljuset så kommer tröttheten och längtet som nästan värker i kroppen på en.

Nyvaccinerad pojk som fick vara med mig på jobbet! Han hjälpte mig arkivera, testade klättringsmöjligheterna, lekte bebis och vaktade dörren så ingen skulle kidnappa mig och kollegan när vi var ensamma. Det var en nöjd kille jag hade med mig i bilen hem sen.

För att fördriva tiden sen dess har vi gjort typ det här:

Skördat rabarber och kokat kräm. Tänk att jag aldrig testat det innan? Varm rabarberkräm med vaniljglass är denna sommarens bästa lifehack.

Vi har hunnit vara ovänner ett antal gånger och vissa av oss har surat bakom gardinerna. 
Vi brukar bli sams efter en godisbit eller två dock.

Ungefär tre minuter efter att vi kommit hem från vaccineringen började Tokyo gå balansgång runt kanten på picknickkorgen så vi har nog gjort ungefär fyrahundraelva utflykter denna veckan för att hålla modet uppe. Inte för att vi räknar men på ett ungefär sådär.

Markus spelade en kväll, katterna myste i vagnen så jag passade på att bada. En del soffmys har vi faktiskt klarat av också trots värmen.

Lille Nala <3 

Tokis och jag har även hunnit med att sätta första flädersaften! Mackan hjälpte mig att plocka blommorna pga han är en gullis. Nightan höll sig klokt nog på behörigt avstånd.

Mutor har inhandlats i överflöd, blommor har plockats i trädgården, fötter har tryckts upp i ansiktet och det har bråkats lite till.

Men nu är det fredag och vi har suttit av halva vår tid! Kattbarnen är gulliga, mitt citrusträd har börjat få blad igen (!) och herregud, vi har bara en vecka kvar. Helgen ska vi spendera i husvagnen i Smedby med hela Anderssonklanen. Vi kommer knappt hinna längta innan det äntligen är midsommar.