Vaycay

I made it!

Vi är hemma från Teneriffa. Jag överlevde. Alla överlevde till och med!

Vi hade en supermysig semester med Andersson-klanen, vädret har varit amazing, lagom med folk på hotellet, all inclusive and I only cried like three times soooo... win?

Jag hade kameran med mig men till skillnad från Gran Canaria förra året rörde jag den inte på hela semestern. Jag låg mest i en solstol och blev serverad margaritas på löpande band.

Hårt liv som ni förstår.

Nu blir det tequila-avgiftning som gäller.

Här kommer några få mobilbilder. Tyvärr blir det inte så många för det känns inte helt ok att lägga upp bilder på andras barn här och de flesta bilderna på min telefon från den här semestern är selfies på mig och Alva, Markus brorsdotter. 

Håll till godo:

Tre (för er totalt ointressanta) utsiktsbilder. Men de är fotade från vårat hotellrum-ish. Vilket var najs. En etagelägenhet med litet kök och balkong. Mys! 

 

Bild på mig och Macky-babe! Tror jag råkade kalla honom något i stil med Mackylinen (Läs Mäckylajnen) i hans frånvaro och alla bah ???

Som tur är så verkar hela Andersson-klanen vara ganska flexibla med namn. Bara att deras är mer Styrbjörn, Kenneth och... Bönulf? Medan jag kör mer på Mecky, Smecky, Mackylinen...

Ja.

Jo.

Såatte.

Men jag tror att jag smälter in ganska bra.

Lekte skrivarlya med mig själv vid poolen. Låt oss säga att kreativiteten inte flödade förrän min lata hjärna sökte ett sätt att dricka alkohol utan att behöva lyfta huvudet från solstolen. Då jävlar!

Markus kom även på den briljanta idén att beställa ett glas ren vodka och fylla på med slush.

Jag älskar honom.

En dag hängde vi på stranden. Det var strömt och höga vågor men klart och fint i vattnet. 

I liked it i alla fall!

Gick även balansgång hand i hand med min älskling  längs strandpromenaden en kväll.

Inte riktigt i klass med Amadores men Macky var ju där och det är ju ändå han som är det finaste i livet.

Sammanfattningsvis?

Mycket bra semester.

Nu är jag trött och skulle behöva sova i femton dagar-ish.