Julbomb 2019

 

Julen 2019, vad säger man? Allt var så fint och lugnt... Utom under paketleken och frågesporten så pågick långt efter läggdags där vi fick lära oss att Jesus mormor hette Anna och Matilda fick lära sig att de inte sjunger om Borlänge i Nu tändas tusen juleljus. Eller Nutella juleljus? Som Markus ville döpa om den till. Party men tillbaka till min onödigt långa utläggning.

Markus och jag drog till Grönis den 23:e redan och kraschade i gästrummet med våra barn. Mamma och jag spenderade uppersittarkvällen med att bygga ihop och dekorera pepparkakshus till dukningen. Som ni ser blev de inte sådär instagram-vackra men jag var en jävel på att bygga stabila pepparkakshus, det vill jag att ni ska veta!

Spända och förväntansfulla - strax där efter väldigt trötta - små barn. Vår släkts version av barn i alla fall. Tokyo framför allt har verkligen NJUTIT av den här julen. Han har älskat varenda sekund. Carson älskar allt som har med att öppna paket att göra. 

Nattis och Elton acts their age kan man säga. Dvs lite medelålders gubbiga som inte riktigt vill erkänna att de också älskar glittrande granar och prasslande paket.

Resten av gänget trillade in runt lunch och jag fick håret fixat. Vet inte vem som var mest nöjd, moster som fick fixa mitt hår eller jag som slapp fixa mitt hår. Hundra procent win win.

Tyvärr slutar man ju vara classy någonstans runt den tredje köttbullen men det är fint så länge det varar:

Ganska exakt såhär trött blir man av en lugn och mysig jul.

Vilket är najs men Mecky, jag och kissungarna kom in i andra andningen så fort vi kom till Smedby och blev matade igen! Vi åkte direkt dit från Gönhögen på juldagen och hade sleep over där också. Mys!

Katterna fick känna på hur det är att ha barn. Eller bo ihop med barn. Jag blev ändå glatt överraskad över hur bra det funkade? Var beredd på att hyperventilera minst tre gånger. En viss liten herre var väldigt glad i katterna och var inte sen med att uttrycka frasen "jag älskar Sanna och Markus katter" ungefär fyra gånger i minuten. Gullis. Kissungarna var inte riktigt lika kärleksfulla tillbaka men lät sig klappas när de blev fångade, tittade artigt när de blev visade leksaker och tog glatt emot godis oavsett vem som gav. 

Bäst tyckte de nog om när J läste sin nya bok om Ivar som möter en dinosaurie. Likt sin matte tycker de att "läsa bok" är en extremt lagom aktivitet ihop med barn. 

Jag fick inte vara med och läsa bok däremot lekte vi jättemycket tjuv och polis och jag spöade en åttaåring på ishockeyspel. Eller alltså, jag spelade exakt så snällt som jag hade krävt att Markus hade spelat med mig och vi slutade oavgjort-ish. Passade på att njuta eftersom jag insåg att jag bara har något år kvar av att vara cool och att hon snart kommer spöa mig i allt vi gör. 

Jag njuter medan det varar kan man säga.

Japp, det var julen 20109 i stora drag.

Längtar redan till nästa.