Okej nästa band på tur var Sweet.
De saknade den där lilla extra gnistan av scennärvaro som Slade hade men måste ändå säga att jag och Peter Lincoln hade en grej. Ja och så kan vi väl prata lite om Andy Scotts hår?
Precis den frillan, färg och allt som jag eftersträvade på gymnasiet. Så jävla perfekt.
Fy vad livet är orättvist ibland.
Men tillbaka till musiken, som sagt inte riktigt samma energi som Slade men mitt trettonåriga jag gick bananas när de spelade Ballroom Blitz så jag är grymt nöjd i vilket fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar